jahopp, då försvann de hoppet

Det är ju precis min tur att när jag väl hittar ett jobb som jag gillar och trivs med så får jag det inte, det var för lite tid tyckte hon och visst jag förstår att man inte vill lämna sitt barn till vem som helst men det känndes så bra.
Så nu är det väl bara att ta nya tag och hitta ett nytt jobb, speciellt nu när vi har bokat vår resa och allt. Jag vill verkligen åka så jag hoppas att det löser sig.

Bestämde med Martina att vi skulle sova hos vår moster söndag-tisdag, men hon fick jobba imrgon=) så hon fick åka hem förut. Men jag ska ändå vara kvar till i morgon, kan vara skönt med lite miljöombyte ibland.
Känner mig lite snuvig så vi får väl se vad som händer resten av veckan, sk träffa min underabara älskling i morgon i alla fall. KAn inte fatta att det snart har gått ett år sedan vi träffades, det är det bästa som har hänt mig och jag älskar dig så oändligt mycket.